En av sakerna jag kollade upp lite innan jag flyttade var huruvida jag skulle kunna ta upp min rodd igen (visst låter det väldigt profsigt, när jag i själva verket gick en nybörjarkurs?) och ikväll var jag på ett intro-pass på en roddklubb vid Bridgewater Canal.
De tycks inte ha riktigt samma resurser som min förra klubb där tränaren var olympier och de hade en påkostad roddtank men i gengäld är kanalen där de ror här så mycket trevligare än vattnet vid sidan av London City Airports landningsbana. Plus, viktigast av allt, här finns en motionsgrupp där man kan ro ett par gånger i veckan, till skillnad från fem gånger i veckan i förra klubben, vilket var det som fick mig att tacka för mig.
Kvällens pass bestod i lite grunder på roddmaskinerna och även om muskelminnet tycks ha glömt bort mycket av det jag nötte in för två år sedan skämde jag förhoppningsvis inte ut mig alldeles, så jag hoppas att det kanske kan bli lite rodd framöver (beroende på hur många andra som ansöker, o.s.v.).
Håll tummarna!
Efter tre och ett halvt år i London blev det idag äntligen av att ta en roddtur på The Serpentine i Hyde Park. Härligt att få komma ut på vattnet lite, även om det inte var fullkomligt avkopplande då det var rätt mycket trafik. Uppenbarligen hade fler än vi fått samma idé och det var väl inte riktigt alla som hade full koll på sina manövrar.
Sjön suger ju som bekant så efter genomförd roddtur blev det vätskekontroll. Utsikten gick väl inte riktigt upp emot Café Bryggan i Fjällbacka men idén var helt klart densamma.
Detta kan jag nog göra fler gånger. £10 per person och timme kostar det för båten (en timme räcker till två varv i maklig takt, kan jag konstatera) och då kan man välja mellan trampbåt och roddbåt. Ölen efteråt kostar extra…
Igår startade rodden igen efter några veckors uppehåll. Jag hade verkligen sett fram emot att få prova på sweep rowing (en åra per roddare) på riktigt för första gången – det har vi tidigare bara gjort i rännan. Dock var tränaren sjuk (eller kollade på OS kanske? han är ju gammal olympier! ;) och improvisationsförmåga är inte klubbens starka sida så inte bara blev det sculling igen utan det tog dessutom en timme innan vi ens kom ut på vattnet vilket var lite retligt då detta kan ha varit mitt sista roddpass på ett tag.
Detta var nämligen det avslutande passet av den ursprungliga nybörjarkursen och även om jag lutat mot att fortsätta ett tag till vet jag att de snart kommer att begära ett helt annat engagemang och upp till fem dagar i veckan är jag helt enkelt inte villig att satsa. Under uppehållet har jag dessutom hunnit vänja mig igen vid mina sköna lördagsmorgnar med en kopp te och en tjock Guardian på något kafé (bagelstället några kvarter bort är inte dumt!).
Jag har nog så gott som bestämt mig för att släppa rodden för nu och se mig lite om lite för att se om det finns någon klubb i västra London som inte är så seriös vad gäller det som förväntas.
Nåväl, vi får se.
Idag var det sista tisdagspasset på roddkursen där nybörjardelen går mot sitt slut. Samtidigt blev det dock även det sista roddpasset överhuvudtaget på några veckor. Lördagspassen skall ju visserligen fortsätta men efter kantringsincidenten för ett par veckor sedan har hela roddklubben blivit avstängd från hamnbasängen där vi tränar. Om jag förstod det hela rätt hade tjejerna som kapsejsade inte meddelat receptionen att de begav sig ut på vattnet.
Seniorerna får nu lämna det lugna vattnet och ge sig ut på Thamesen utanför vårt klubbhus i Greenwich istället men vi nybörjare anses inte riktigt mogna för det än. Lite taskig tajming är det allt då vi bara har ett enda pass kvar av den ursprungliga nybörjarkursen. Nu blir det inte förrän den 13 februari.
Nåväl, det kan ju vara trevligt med lite sovmorgon på lördagmorgnar som omväxling. Och helt utan roddaktiviteter blir jag i alla fall inte denna helg – på lördag anordnar klubben ett pub crawl i Greenwich med start i klubbhusbaren.
Jag trodde ju att jag skulle vara tvungen att lägga ner rodden när nybörjarkursen är slut om ett par veckor. Engagemanget de begär om man skall fortsätta som ordinarie deltagare i roddlaget är helt enkelt för mycket för mig (5 dagar i veckan). Idag fick jag dock reda på att det faktiskt blir en fortsättningskurs efter nybörjarkursen och att denna rent av kräver mindre tid än nu med bara ett pass på lördagar och ingen tisdagssession. Det är ju alldeles utmärkt då tisdagspasset är det som varit svårast att tajma in eftersom jag måste gå tidigt från jobbet för att hinna dit. Tål att funderas på.
Med minusgrader i luften var det riktigt kallt att ro idag och förstås är det en sådan dag det händer. Jag såg aldrig själva incidenten men samtidigt som vi hade vår roddlektion var det tydligen en båt med 5 erfarna tjejer från klubben som kapsejsade i vad som måste varit nära nollgradigt vatten. Om jag förstod det hela rätt var det min tränare som undsatte dem. När räddningstjänsten väl kom med åtminstone fem brandbilar var det hur som helst redan över och tjejerna hade tagits om hand på flygplatsen tvärs över vattnet. Skönt att det gick bra.
Idag slutade det äntligen att regna och snöa och det mesta av isen hade smält bort. Läge att ta ut min båt på en tur med andra ord! Jag var lite nyfiken på om min roddträning skulle märkas men den enda skillnaden mot innan var att årorna kändes lite korta.
Vintern håller i sig. Dagens roddpass var det sista för året och det var riktigt kallt med is och snö på kajen. Väl hemma igen hade jag tack och lov ett pålitligt sätt att få upp värmen igen: lussekatter (courtesy of Sanna) och mulled wine. Ganska så nice.
Projekt för dagen är annars tvätt, köpa julklappar (inte en enda klar ännu) och rensa gamla datorn så att pappa kan överta den. Fullt upp med andra ord.
Idag var det dags för roddtävling för första gången – för all del inte under särskilt seriösa former men i alla fall gjorde vi 3 st 500-meters race. Och det var verkligen ”a nice day for it” med en värmande sol och inte särskilt mycket vind.
Vi körde blandade besättningar med de mer seniora roddarna och det märktes verkligen hur det blev en helt annan fart i båten fast samtidigt blev det en utmaning i sig med så stora skillnader inom besättningen.
Sista racet var jag cox (”styrman”) på min båt vilket faktiskt var väl så kul som att ro. Onekligen ett annorlunda sätt att köra båt på – särskilt när man skall manövrera: ”Bow pair, touching with your stroke blades only, are you ready – go!”. Och så slutade vi tvåa i racet dessutom. Synd att jag är för stor och tung för att vara cox på riktigt.
Efter genomfört race fick vi sedan mince pies på kajen. Det lider mot jul även inom sportens värld.
Dagens roddträning bjöd på tvåmannastafett på roddmaskin (2x5x500m) vilket var lite småjobbigt. Även om mitt lag vann får jag nog erkänna att det var trots snarare än tack vare min insats. Det visar sig att rodd är en ganska fysisk sport! ;)
Träningen i rännan handlar i alla fall mest om teknik fortfarande vilket är skönt – det finns mycket kvar att lära där fortfarande.
På lördag är det dags för tävling på vattnet. Då skall vi köra blandade besättningar tillsammans med seniorerna – skall bli spännande. Hoppas nu bara att man inte klantar till det så att man får ett gäng arga skeppskamrater emot sig!
Det gick väldigt fort och smidigt att få nya datorn. Jag beställde den ju i fredags och den levererades redan idag vilket får vara klart godkänt. Fast även att jag är väldigt sugen att börja mickla får den faktiskt vänta ouppackad tills imorgon eftersom jag just kommit hem från träningen och om jag kör igång nu blir det inte mycket sova inatt.
På rodden har vi förresten nu börjat med sweep rowing, d.v.s. ha en åra var. Årorna vi har nu är en meter längre än de vi haft innan och bladet är mycket större så det känns att man har en helt annan kraft. Skall verkligen bli intressant att testa på vattnet så småningom.
Tisdagskväll innebär roddträning och som vanligt delades tiden mellan roddmaskin och rännan. Idag lyckades jag dessutom äntligen ta en bild av den sistnämnda för bloggen.
Rännan (”the tank”) är verkligen en sinnrik anordning i all sin enkelhet och ett väldigt bra sätt att träna teknik och tajming. Om man ignorerar att en fast förankrad båt av betong förstås är oändligt mycket stadigare än en riktig båt så är det faktiskt ett väldigt naturtroget sätt att träna, inte minst då vattnet på sidorna strömmar förbi med hjälpt av kraftiga pumpar för att simulera att båten rör sig.
Dagens pass får klassificeras som ganska fysiskt vilket väl förhoppningsvis innebär att de tycker att vi börjat lära oss grunderna.
Inför helgen hade de hotat med förskräckligt väder på lördag morgon men så blev det inte alls och det blev ett fint roddpass med gott om tid på vattnet. Jag hade turen att få tränaren som instruktör/cox i min båt och i tävlingen på slutet märktes det verkligen att vi fick ut mest av dagens träning då vi vann överlägset över de andra. Yay!
Idag lärde vi oss ”feathering”, d.v.s. att vrida årbladet horisontellt när man för tillbaka åran. Lustigt nog gjorde det det hela väldigt mycket enklare eftersom man får bladet bättre ut vattnet och slipper att det fastnar i vågtopparna (idag blåste det).
Remember, remember, the 5th of November…
Igår kväll var det Bonfire Night vilken sammanföll med månadens ”Social” på roddklubben så för mig blev det ett första besök i vårt klubbhus i Greenwich. Klubbhuset, som är rätt litet och delas med en annan roddklubb, ligger väldigt fint nere vid Thamesen på andra sidan Naval College från Cutty Sark sett. Någon bonfire blev det således inte men vi hade i alla fall ett fyrverkeri från altanen och bakad potatis. Och så några pints förstås. Klubbens fyrverkeri var ärligt talat ganska tafatt men med alla fyrverkerierna runt omkring blev det ändå en värdig Bonfire Night.
Och ett mer storslaget fyrverkeri ser jag fram emot nästa helg när borgmästaren anordnar sitt.
Idag var det roddträning igen – åter igen teknik i rännan (denna gång med strömt vatten) och styrka/teknik på roddmaskin. Fortfarande riktigt kul även om det börjar bli lite mer fysiskt och därmed jobbigare. Imorgon kommer det sannolikt ett inlägg om träningsvärk…
För en gammal sjöman är roddterminologin faktiskt en smula förvirrande. Personen längst fram refereras till som ”bow” – så långt allt väl – och personen i aktern ”stroke” då den personen är den man rättar sig efter när det gäller årtagen – ok. Konstigare är dock att styrbord inte heter styrbord utan bowside och babord heter strokeside. I en sweep-oar boat (varje person har en åra) har personerna i dessa positioner nämligen årorna åt det hållet men för oss som är scullers för närvarande (ror med två åror var) är det inte mycket till hjälp. Och när de sedan pratar om höger och vänster baserat på händerna och inte båten (”vilken färg har alltid höger åra” – röd!?), ja då börjar jag bli förvirrad på riktigt.
Idag på roddträningen var det första lördagspasset och därmed dags att ge oss ut på vattnet. Morgonen var helt vansinnigt grå (se andra bilden) men regnet slutade tack och lov precis lagom tills det var dags.
Såhär i början ror vi quad sculls (första bilden), d.v.s. båtar med fyra roddare där varje roddare har en åra på varje sida vilket gör det lättare att hålla balansen och man låser sig inte vid att ro på ena eller andra sidan för tidigt. Logistiken är lite långsam såhär i början så det blev inte jättemycket tid på vattnet men det var riktigt kul ändå. Det är ganska häftigt vilken fart man får när allt klaffar utan att man ens behöver använda särskilt mycket kraft. Det luriga är dock när någon fastnar med en åra i vattnet (alla är verkligen totala nybörjare så det var inte helt ovanligt) för då kränger båten över och alla fastnar och det blir tvärstopp.
Lite längre fram i kursen, när vi har lärt oss det allra mest grundläggande, skall vi gå över till sweeping, d.v.s. en åra per roddare, med 8 roddare plus cox (styrman) per båt (tredje bilden). Det är då det börjar gå fort på riktigt.
Sitter nu på DLR:en på väg hem efter min första roddlektion. Det skall nog bli bra det här.
Såhär i början är fokus förstås att få in tekniken och även om jag aldrig haft särdeles bra kontroll på armar och ben insåg jag att om jag bara tänker lite mindre och bara gör är nog kanske min självlärda rodd inte helt fel ute ändå.
Nittiominuterspasset delades mellan rännan (teknik) och roddmaskin (styrka/teknik). Coachen är olympier och var med i senaste OS så han borde ju veta vad det handlar om.
Och på lördag skall vi ut i båt om vädret tillåter.
Denna morgon har jag varit på introduktionstillfälle för en 12 veckors nybörjarkurs i rodd. Tänkte att det skulle kunna vara ett bra sätt att komma lite i form och får nog säga att jag fått blodad tand.
Dessvärre är kursen överbokad så inte alla som var där kommer att få vara med. Jag är lite orolig att jag därmed diskvalificerar p.g.a. ålder men jag får hålla tummarna. Hoppas att tillräckligt många hoppar av.
Klubben som håller kursen heter hur som helst Curlew och har hemmahamn i Greenwich men träningen sker vid London Regatta Centre i en docka vid London City Airport (det är flygplatsen till höger i bilden), så det är ju inte direkt Chiswicks lummiga stränder men skyddat och bra vatten lär det ju i alla fal vara (när vi väl kommer så långt).
Dagens session var ju bara en introduktion, som sagt, och vi satt inte ens i en båt men fick i alla fall prova på att ro i en tank d.v.s. sitta som i en betongbåt med vattenrännor på sidorna för årorna (kanske ett byggprojekt hemma hos modren?). När vi väl kom så långt gick det rätt bra men först var det roddmaskin och jag har nog lite mycket ovanor från min barndoms roddbåtsrodd så det var lite mer att hålla reda på än vad jag trodde.
Om jag kommer med så är det två sessioner i veckan med tisdagskvällar i tanken och lördagsmorgnar på vattnet. Sedan är det ett par frivilliga gympass i veckan men de känns som att de kan bli lite svåra att klämma in.
Hoppas nu verkligen bara att jag kommer med!