Ibland när jag står och väntar på min buss på morgonen passerar ett sjuttiotal hästar förbi och det gör mig alltid lite glad att se hur alla gör sitt bästa för att inte skrämma dem. Motorcyklarna håller sig snällt bakom, byggjobbarna stänger av sin lyftkran mitt i lyftet och passerande ambulanser slår av sirenen. På sätt och vis är det alla sådana små vardagliga handlingar som får en gigantisk stad som London att fungera.
Senast jag var på London Zoo måste ha varit på lågstadiet och jag har länge haft för avsikt att gå dit på en så kallad Lates, när det är kvällsöppet. Ikväll var det plötsligt årets sista så det blev därmed till att göra slag i saken och pallra sig dit.
Det blev ett klart lyckat besök. Perfekt att kunna gå på zoo utan att det är en massa barn överallt och dessutom är det trevligt att kunna få sig en drink när man går runt och tittar på djuren!
Tyvärr var det sängdags för djuren redan klockan nio (själva evenemanget höll på till tio men det var inte lika festligt när djuren gått och lagt sig) och eftersom jag inte kom dit förrän efter sju blev det lite hastigt att hinna se allt. Det här kan jag nog göra om nästa år och vara ute i lite bättre tid!
Min flatmate är hundvakt några dagar vilket innebär att jag just nu delar lägenhet med monstret på bilden ovan. Jag tycker att den ser ganska elak ut.
Ikväll när jag lämnade kontoret kom det en räv lugnt spatserande tvärs över gångvägen. Den stannade bara någon meter ifrån mig och iaktog mig en stund innan den kilade bort över gräsmattan.
Även om rävar är rätt vanliga i London var det första gången jag såg en på riktigt nära håll och dessutom hann vi studera varandra en liten stund. De är onekligen ganska vackra djur för att vara ansedda som skadedjur.
Jag fumlade lite med kameran så här kommer den förhoppningsvis sämsta bild som ni någonsin kommer att få se i bloggen. Fast lika glad för det är jag men gladast är nog räven.
Jag har inte direkt överutnyttjat Regents Park som är den av de stora parkerna som ligger närmast där jag bor. Kanske är det för att det blir lite för kort som promenad sett. Hur som helst är det en väldigt fin park så jag passade på att utnyttja dagens soliga men kalla väder till att göra smörgåsar och varm O’boy och sätta mig en på en bänk och fika och läsa bok en stund. Inte fel alls – hoppas nu bara att våren kommer snart så att man kan sitta still i mer än 15 minuter!
När jag promenerade längs med vattnet var förresten fåglarna som galna. De kom simmandes i en väldig fart, hoppade upp ur vattnet och sprang fram till mig. Det tog ett tag innan jag förstod vad som flugit i dem – min plastpåse med fika fick mig förstås att se ut som om jag var där för att mata dem! Men tji fick de!
Idag när jag satt i parken och läste tidningen lyckades jag undgå vattenspridarna och istället kom den här ekorren fram och studerade mig på nära håll. Det fick mig att känna mig lite som Dian Fossey (hon med bergsgorillorna).
På fadrens begäran kommer här en bild på en av tumlarna vi såg utanför Frederikshavn igår. Teleobjektiv hade nog hjälpt – jag har fått beskära bilden för att man skall se den såpass som man gör.