2010 – året som gick
Göteborg, tisdag 28 december 2010 kl 10:58
Så har plötsligt ännu ett år passerat och det är dags för en liten tillbakablick på året som gick. Jag vill nog hävda att det var ett bra år och utgångsläget för 2011 är utmärkt.
Efter en kort session på ett företag där jag inte kunde se mig någon längre stund alls fick jag under året ett jobb med precis det jag vill göra. Att det är på ett stort och anrikt brittiskt företag gör det förstås inte sämre. Och pendlingen är lyxigt bekväm med 30 minuter från dörr till dörr. Det är annat det än Milton Keynes!
Vad gäller boendet bor jag kvar i samma lägenhet i urmysiga Marylebone men jag har bytt upp mig från det lilla rummet till det större så att det inte blir fullt lika trångbott och om hyresvärden inte tokhöjer hyran lär jag nog bli kvar där ett bra tag till.
Nåväl, nu var det ju året som gick jag skulle skriva om och här kommer hela listan:
Årets största framgång: nya jobbet
Årets besök, i kronologisk ordning: Pappa & Lena, Anders, Mamma, Anders (igen), Jonas & Linus & Henrik
Årets snopenhet: Jonas, Linus & Måns fick ställa in sitt besök p.g.a. vulkanutbrott
Årets bästa köp: min kamera Panasonic Lumix TZ7 (som jag dock sedan tappade i gatan)
Årets sämsta köp: iPad – den var rolig i två veckor
Årets engelska högtidsstund: fly-by med Spitfire med anledning av att det var 70 år sedan slaget om Storbritannien
Årets bästa utflykt: hummer vid stranden i Whitstable
Årets sverigeresor: 3 st
Årets bästa film: Scott Pilgrim vs the World
Årets konserter: Mängder! Det kommer ett separat inlägg om det.
Gott slut!
Klicka här för att se några utvalda inlägg från det gångna året.
Riot by night
London, torsdag 9 december 2010 kl 23:53
Ikväll hade jag bestämt mig för att ge mig ut på stan för att testa kameran lite genom att fotografera London By Night. Vad jag inte tänkte på var att det var kvällen efter det fullkomligt vanvettiga parlamentsbeslutet att höja universitetsavgifterna till upp till £9000 per år och jag hamnade mitt i ett smärre upplopp på Oxford Circus.
Det hela var en ganska bisarr upplevelse då gatan fortfarande var full av julshoppare som blandades med anarkister med täckta ansikten, kravallpoliser och betydligt stillsammare demonstranter.
Vad jag inte fick veta förrän jag kom hem och slog på tv:n var att Prince Charles och Camilla dessutom blivit anfallna i sin Rolls Royce på Regent Street bara en liten stund tidigare.
Det jag såg var inte extremt våldsamt, bara några krossade rutor och klotter på Topshop, som tycktes vara målet för just denna protest (ägaren undviker att betala skatt vilket inte är så populärt i dessa tider), och en mindre brasa i gatan. Jag valde dock att dra mig undan när jag hörde trafikpoliserna som dirigerade trafiken retirera med orden ”Ok, that’s it, we’re moving out. It’s no longer safe”.
Strax därefter rörde sig folkmasan vidare längst Oxford Street, ropandes slagord och vältandes papperskorgar.
Jag förstår absolut viljan att demonstrera (det skulle jag nog också gjort om jag var student här) men vad jag har svårare att förstå är de som skall hålla på att kravalla. Vad sjutton tänker de sig uppnå med det?
Lord Mayor’s Show
London, lördag 13 november 2010 kl 23:32
Varje år sedan 795 år tillbaka svär Lord Mayor of City of London (inte att förväxla med Boris Johnson som är Mayor of London) sin trohet till kronan och processionen när han beger sig för att göra det är 3 miles lång (att jämföra med rutten som är 1,75 miles).
Jag har faktiskt inte sett tåget innan men idag blev det äntligen av och jag fick dessutom sällskap av Marja och Hanna.
Sevärt var det helt klart. Tåget var en salig blandning av olika ämbetsmän, välgörenhetsorganisationer, företag och militärer. Just de senare var det gott om och jag fick verkligen mitt lystmäte av stridsvagnar och marschorkestrar.
Och siffrorna är onekligen ganska imponerande nu när jag kollar på hemsidan. 6 000 deltagare, 200 fordon, 21 vagnar (som i häst och vagn), 150 hästar och 20 marschband.
Det finns några fler bilder på min Flickr.
Tre år i London
London, söndag 7 november 2010 kl 22:34
Tiden går fort när man har roligt och idag är det exakt tre år sedan jag flyttade till London. Jag sparar årskrönikan till nyår men jag kan väl ändå konstatera att London verkligen blivit ”hemma” för mig under de här tre åren och jag ser nog att jag blir kvar här så långt in i framtiden som det är lönt att spekulera.
Jag älskar verkligen London och läget är på topp med en lägenhet i mitt favoritområde och ett jobb som jag verkligen gillar. Sedan kan ju visserligen vardagen i sig ibland bli lite repetitiv så som den kan bli var som helst när man går upp, går till jobbet, kommer hem, äter, sover och jag känner att jag skulle behöva hitta lite fler aktiviteter ibland. Fast under det senaste året har det i alla fall blivit härligt många konserter och det är ju inte fy skam.
(Bilden är från dagens promenad längs South Bank)
En fin höstdag i Paris
London, söndag 31 oktober 2010 kl 00:17
Det är allt himla smidigt med Eurostar till Paris. Bussen några hållplatser bort till St Pancras och sedan efter en halv The Times sveper de franska åkrarna förbi.
Dagen i Paris blev väldigt lyckad med strålande höstväder. Jag började med att ta metron till Triumfbågen som jag inte sett på nära håll innan och därifrån promenerade jag längs Champs-Elysees till Louvren (gick inte in).
Därefter korsade jag Seine över Point Neuf till de latinska kvarteren (pappas tips!) innan jag tog metron upp till Mont Martre där jag bland annat njöt av utsikten innan det var dags att bege mig till Gare du Nord för tåget hem.
Verkligen en kalasdag och Paris är väldigt fint! Lite synd bara att min franska är obefintlig så att jag får hålla mig till McDonalds för att kunna beställa mat. Men jag lyckades faktiskt även beställa ”Un Stella, s’il vous plaît” på en bar vilket fick mig att känna mig väldigt stolt.
En sak som störde mig lite var för övrigt att jag tycks se ut som ett lätt offer. Tre gånger var det folk som ”hittade” en guldring vid mina fötter. Jag orkade inte ens undersöka vad bedrägeriet gick ut på. ”You can keep it”, sa jag till dem.
Det finns försåss fler bilder från min dag i Paris på min Flickr.
Battle of Britain fly past
London, söndag 19 september 2010 kl 14:24
Det är 70 år sedan Slaget om Storbritannien och detta har högtidlighållits genom en rad olika cermonier vilka jag tyvärr missat alla hittills. Idag fick jag dock äntligen se en parad och sedan överflygning med Hurricanes, Spitfires och modernare Tornados (tror jag att det var – någon i läsekretsen som vågar sig på att identifiera planen i den nedre bilden?) i samband med en minneshögtid i Westminster Abbey.
Moderna jaktplan är ju coola och så men det är helt klart en helt annan aura av äventyr, ära och romantik över de gamla planen från andra världskriget. Och vilket härligt motorljud!
Fast det är verkligen inte lätt att fotografera flygplan. På t.ex. en konsert är det ju bara att hålla kameran still och hålla in knappen en stund så blir det alltid någon bild som blir bra. Med flygplan får man bara ett försök och till min förtret blev det ingen användbar bild av Spitefire-planen.
Såg inte påven idag heller
London, lördag 18 september 2010 kl 20:19
Jag såg inte påven idag heller men däremot hamnade jag mitt i en stor demonstration när jag var ute på min shoppingrunda. 20 000 personer uppger BBC att det var i tåget vilket nog stämmer nog för det tog en bra stund för det att passera.
De bästa plakaten tycker jag var de med texten ”Down with this sort of thing”. Dels är det ju en referens till Father Ted vilket är väldigt passande i sammanhanget, dels är de ju återanvändbara.
Last Night of the Proms i Hyde Park
London, söndag 12 september 2010 kl 10:07
Att få biljett till Albert Hall för Last Night of the Proms är förstås väldigt svårt men för oss som inte lyckas arrangeras Proms in the Park med uppträdanden och sedan storbildskärmar med de avslutande låtarna innefrån hallen.
Det hela är ett ”picnic style event” så jag fick äntligen användning för min engångspicknickfilt där jag fick sällskap av Marja och Hanna. Värre kan man ha det än att sitta i parken och dricka medhavt vin i solnedgången och lyssa på musik. Artisterna på vår scen där ute i parken inkluderade bland annat José Carreras, Neil Sedaka och Brian May. ”We are the Champions” med originalgitarrist och 40 000 pers i allsång var allt ganska fräckt.
Sedan kopplade de så upp oss mot Albert Hall för sista halvtimmen av konserten så att vi bland annat fick avnjuta Rule Britannia, Jerusalem, Hope and Glory och God Save the Queen. Och fyrverkeri (där ute, alltså!) och Auld Lang Syne. Mycket mäktigt och mycket flaggviftande!
To the sea!
London, lördag 28 augusti 2010 kl 22:16
Det var ett tag sedan jag var på en riktig utflykt och vädret har varit så tråkigt på sistone att jag nästan glömt bort att det är sommar. Idag var det dock äntligen lite bättre och bank holiday weekend som det är gjorde jag allvar av min plan att åka till Whitstable och havet.
Whitstable ligget i det närmaste rakt öster ut från London, 1,5 timmar med tåg från Victoria (jag inbillade mig att detta är det närmaste havet från London utan att vara i den direkta Thames-mynningen men nu när jag tittar på kartan ser jag att det faktiskt är lika långt som till Brighton).
Väl framme började jag med lunch på The Lobster Shack nere vid hamnen och stranden. Kanske inte den elegantast anrättade hummer jag sett men det var väldigt gott.
Därefter blev det en fin promenad längs stranden och det var nästan så att jag blev sugen på att skaffa mig ett litet strandhus. Omkring tjugo tusen pund ligger de på enligt mäklarfönstren vilket var mindre än vad jag trodde men så är det ju bara en friggebod utan tomt. Fast utsikt har de ju.
Om man är på riktigt promenadhumör borde man lätt kunna fortsätta längs stranden hela vägen till Herne Bay som är nästa samhälle. Det gjorde jag dock inte utan jag vände tillbaka så sakteliga och fick mig en öl till innan det var dags för hemfärd.
Sedan sov jag gott på tåget hela vägen hem. Friskt luft tar på krafterna!
Fulham – Manchester United
London, söndag 22 augusti 2010 kl 21:39
Jag har bara varit på fotboll två gånger tidigare i mitt liv och aldrig tidigare i England (första gången var i Valencia – riktigt mäktigt – och andra ett derby i Göteborg – inte lika mäktigt) så när en f.d. kollega frågade om jag ville följa med på Fulham – Manchester United tackade jag genast ja. I den mån jag håller på något fotbollslag är det nog just Fulham då de håller till nära Putney och Chiswick som jag ju har anknytning till och deras stadion ligger väldigt fint nere vid floden.
Wayne Rooney i United var tyvärr hemma med magsjuka så honom fick jag inte se vilket ju var lite synd då det är typ den enda aktive engelska fotbollsspelare jag känner till men det blev en bra match ändå. Fulham fick ganska snabbt ett mål mot sig men när man som jag egentligen inte bryr sig så mycket om resultatet utan bara vill ha en bra match var det perfekt så att de fick jobba lite. Matchen slutade 2-2 och det var ett ganska rättvist resultat som de flesta verkade ganska nöjda med.
Vi hade riktigt häftiga platser längst fram, två meter från sidlinjen. Överblicken vi missade uppvägdes lätt av hur tätt intill man var när de kom nära. Men det är lurigt att fotografera sport: ena stunden kör man på maximal zoom, andra har man någons rumpa så att den täcker hela bilden. Det är lättare på konserter där de inte för sig så jäkla fort.
Några fler bilder finns på min Flickr.
Min väg till jobbet
London, torsdag 19 augusti 2010 kl 22:01
Jag tar Central Line till nya jobbet vilket innebär att jag numera promenerar till Bond Street Station varje morgon. Kortaste vägen dit går över St Christopher’s Place vilket verkligen förgyller morgonen en smula.
Allt som allt tar det knappa 30 minuter dörr till dörr för mig att ta mig till jobbet och det kan jag ju verkligen inte klaga på.
Första dagen på nya jobbet
London, måndag 2 augusti 2010 kl 22:03
Idag var det äntligen dags för första dagen på nya jobbet.
Det är lite spännande för mig att för första gången jobba på ett riktigt storföretag. På mitt förra jobb fanns det fyra utvecklare, här är de 900 vilket i sin tur bara är en liten del av den totala personalen. Man får med andra ord stega igenom ganska många nivåer i organisationsschemat innan man hittar min lilla fyrkant. Å andra sidan är plattformen jag skall jobba med väldigt central så det är oerhört kul att vara del av något större.
Dagen idag har förstås varit mest varit administration, introduktion och läsa saker på intranätet. Mycket att ta till sig är det men himla intressant.
Allt känns väldigt rätt och jag tror att det kommer att bli jättebra det här.
Ett problem har fått sin lösning
London, fredag 2 juli 2010 kl 23:28
Som framgått av bloggen har jag haft ett dilemma på jobbet som har sugit ganska mycket kraft men nu har det äntligen löst sig.
Jag har ju haft en del tvivel på om mitt nya jobb är för mig och härom veckan var jag därför på en intervju för ett annat jobb. Då trodde jag inte att intervjun gick så bra men det gjorde den uppenbarligen för de ringde tillbaka ett par dagar senare och meddelade att jag fått jobbet! Hur bra som helst! Företaget är en drömarbetsgivare för mig och jag har slitit för att komma dit. Under det senaste året har jag faktiskt intervjuat för fyra olika jobb där! De är en av de stora spelarna på webben i UK och deras tekniska plattform som jag skall jobba med är väldigt långt framme. Senaste gången jag bytte jobb var ett steg i sidled men detta jobb är helt klart ett steg uppåt eftersom jag går från att ha ett team till att ha tre och det på ett företag som folk faktiskt hört talas om. Mycket bra!
Fast när jag skulle till att säga upp mig från nuvarande jobbet fick jag dock en ganska obehaglig överrasking. Det var nämligen en liten detalj jag missat i mitt anställningskontrakt. Eller inte så liten kanske: min provanställning som jag har med en veckas uppsägningstid går bara åt ena hållet! Företaget kan alltså säga upp mig med en veckas varsel men när jag själv vill säga upp mig är det två månader!
Därmed satt jag plötsligt fast mellan det gamla jobbet som inte gick med på att släppa mig tidigt och nya jobbet som inte var villiga att vänta i två månader. En riktig mardröm då drömjobbet var så nära men ändå så långt borta. Och risken var ju att jag i slutändan skulle helt stå utan jobb.
Idag är jag dock strålande glad eftersom vi lyckats nå en kompromiss. Jag jobbar kvar på nuvarande jobbet juli ut och börjar sedan på det nya i augusti. En till synes enkel lösning men den satt ganska långt inne.
Sensmoralen i historien är att se till att få kontraktet i förväg och lusläsa det – gå inte med på att få det i handen precis när du skall skriva på. Och tro inte att saker och ting i UK fungerar som i Sverige. I Sverige skulle ju en sådan klausul anses som oskälig och därmed ogiltig men här gynnar inte lagen den svaga parten på samma sätt.
Nu väntar jag bara på att det skall bli augusti.
CBT:n avklarad
London, söndag 30 maj 2010 kl 23:14
Idag har jag tagit min CBT, compulsory basic training, för motorcykel. Jag lutar ju mot att skaffa en scooter och här i UK fungerar det så att man tar en endags lektion, CBT. Om man inte gör bort sig alldeles på denna så får man ge sig ut och övningsköra med upp till en 125cc motorcykel på egen hand i två år innan man antingen måste köra upp eller ta lektionen igen.
Efter att ha läst en väldigt bra guide om allt man behöver tänka på av min bloggkollega Stina i London föll valet på Elite Motorcycle Training i Wimbledon som hon rekommenderade. Dagen började med en kort teorilektion för att gå igenom de viktigaste bitarna med utrusting, lagar och farliga situationer varpå vi begav oss till en närbelägen asfaltsplan för praktiska övningar med körning mellan koner. Jag hade bokat en automatväxlad skoter (som ju är det jag siktar på att skaffa) så för mig var det väldigt mycket lättare än för de som behövde bekymra sig om koppling och växlar.
Efter lunch var det sedan ytterligare lite teori innan vi gav oss ut på riktiga vägen i två timmar. Vi delade upp oss så att vi var två elever per instruktör och fick turas om att köra längst fram och följa instruktioner via radio: ”vid trafikljusen, sväng höger” o.s.v.
Efter körningen avslutade vi med att gå igenom vad vi gjort fel (bland annat sneddade lite väl mycket på ett ställe vilket jag väl kunde hålla med om inte var så snyggt) men inget var värre än att jag fick mitt intyg. Den andre eleven med samme instruktör fick däremot ge sig ut ytterligare en halvtimme för att finputsa växlingen. Skönt att jag valde automat!
CBT:n är inte ett prov utan en lektion men för att man skall få sitt intyg måste läraren känna sig bekväm med att släppa ut en i trafiken på egen hand. 90% lyckas första gången och jag misstänker att de återstående 10% alla kör med manuell växel för med automat var det inte särskilt svårt.
Nu har jag alltså allt jag behöver för att kunna köpa mig en scooter och ge mig ut. Målet med CBT:n var för min del lika mycket att se om jag gillade att köra scooter som för att få intyget och det gjorde jag verkligen – i själva verket var det himla kul! – så det är nog ganska stor chans att jag går vidare köper mig en.
Drake på Primrose Hill
London, måndag 3 maj 2010 kl 21:44
Idag var det blåsigt men skapligt väder så då passade det bra att flyga lite drake på Primrose Hill med Anders. Det var lite byigt men bitvis riktigt fin vind. Under bästa köraren kom det dock två lösspringande hundar som försökte attackera draken så jag fick försöka ta det säkra före det osäkra och inte flyga för nära marken. Dock kraschade jag ändå till slut och draken trasslade in sig i den ena hunden som blev väldigt förskräckt och sprang iväg som ett skott med draken på ryggen. Den hunden håller sig sannolikt undan nästa gång.
På kvälllen blev det Pizza Express innan Anders tackade för sig då han flyger hem till Göteborg imorgon. Fast nu är det är inte så långt tills jag får besök nästa gång – mamma kommer om en vecka.
Klart med nya jobbet
London, torsdag 29 april 2010 kl 21:57
Idag var jag och skrev kontrakt för nya jobbet så inom kort kommer jag att jobba som Technical Project Manager på ett webblösningsföretag (finns det något som heter så? det är inte exakt en agency utan mer fokus på de tekniska systemen). Företagets storlek, filosofi, mina arbetsuppgifter och lön är ganska exakt som de är nu så det blir ingen dramatisk skillnad men det passar mig ganska bra. Och så är det ju fantastiskt trevligt att vara tillbaka i London.
Det är gott om jobb just nu så antagligen hade det kunnat löna sig ekonomiskt att fortsätta leta lite till men eftersom jag redan sagt upp mig från mitt nuvarande jobb är det väldigt skönt att ha allt klart.
En liten nackdel med jobbet är möjligen att det ligger i Putney i zon 2 vilket ger en pendling på omkring 40 minuter och just pendlingen är ju det jag är ute efter att korta ner. Å andra sidan innebär det att jag får ett bra incitament att köpa en skoter vilket jag ju varit sugen på länge. För det är det alldeles perfekt avstånd.
The Boat Race
London, lördag 3 april 2010 kl 21:17
Idag var det dags för 156:e upplagan av The Boat Race, roddtävlingen mellan Oxford och Cambridge. Jag styrde som jag ”brukar” kosan till mina gamla hemtrakter och Chiswick Bridge men nytt för i år så satte jag mig på sydsidan av floden vilket gav perfekt vy hela vägen från Barnes Bridge till målet.
Cambridge ledde loppet hela sträckan som jag kunde se (tydligen ledde dock Oxford från starten) men det var ganska tajt och därmed riktigt spännande. Och onekligen rodde de med något större kraft än vad vi gjorde i roddkursen!
Det är lite lustigt egentligen hur man sitter och väntar en timme och så är det full action med båtar och helikoptrar i ett par minuter och sedan är det över.
Efter racet tog jag en promenad längs flodstranden och så småningom kom jag till Putney Bridge och hade därmed gått hela banan. Det har jag inte gjort på sydsidan av floden innan och det var en väldigt fin promenad om än ganska lerig – inte minst då tidvattnet gick upp på gångvägen.
Vid Putney Bridge var det fullt hålligång men vid det laget kände jag att det var dags att kliva på bussen hem för att äta påskgodis.
Mot nya utmaningar
London, fredag 2 april 2010 kl 23:10
Jag nämnde i ett tidigare inlägg att jag har ett projekt jag måste ta tag i denna helg. Det är nämligen så att jag bestämt mig för att Milton Keynes inte är för mig så i förra veckan lämnade jag in min avskedsansökan. Dags att hitta ett nytt jobb med andra ord!
Jag är nöjd med mig själv att jag bestämt mig för att ta klivet. Det var ju för att jobba i London – inte Milton Keynes – jag flyttade hit och efter 2,5 år på mitt nuvarande jobb skall det bli kul med något nytt, plus att det sannolikt kan vara karriärmässigt riktigt. Samtidigt är det förstås nervöst att inte ha något nytt jobb ordnat än. Med mina 12 veckors uppsägningstid måste det dock nästan bli i den här ordningen jag gör det. Och även om jag redan hållit ett öga på tillgängliga jobb ett tag så går det ju inte direkt att slinka ut i smyg på intervjuer på lunchrasten när jag befinner mig 8 mil från London så på det här viset kan jag ta ledigt när jag behöver utan att hitta på svepskäl.
Hittills har jag legat lite lågt med jobbsökandet i väntan på att det hela skulle bli offentligt på jobbet men nu är det dags att sätta full fart. På att-göra-listan för helgen står således att uppdatera min profil på Monster och LinkedIn-profil samt posta cv:t på ett par sajter till nu när jag kan svara när rekryterarna ringer.
Nu får vi hålla tummarna att det går snabbt att hitta mitt nya jobb vilket jag nog tror att det skall göra. På nätet finns det rätt gott om positioner matchande min profil och jag har hört från andra att det är ett väldigt sug just nu.
Sjumetersflytt
London, söndag 21 mars 2010 kl 21:56
Resultatet av gårdagens DIY blev nog det mest kortlivade någonsin. Inte så att det havererade eller så men medan jag en stund senare höll på med tvätten kände jag hur trött jag faktiskt var på tvättberget mitt på golvet och att inte ens få plats med en tvättkorg. Sedan gick allt i en rasande fart. Jag skickade ett mejl till hyresvärden och frågade om det andra rummet fortfarande var ledigt och vad det i så fall kostade och beskedet var positivt så jag slog till. Idag flyttade jag över alla mina saker och har nu kommit hjälpligt i ordning och i natt sover jag därmed första natten i mitt nya rum!
Några nackdelar finns det onekligen med rummet. Först och främst är sängen alldeles för stor och tar upp onödigt mycket utrymme. Sedan sitter varmvattenberedaren i ett skåp i rummet och den låter en del. Och så kostar rummet en smula mer än det förra även om skillnaden inte är särskilt stor. På det hela taget är det dock ett klart lyft. Framförallt är det skönt att få en ordentlig dubbelgarderob och plats för en tvättkorg. Och så var det ju en väldigt smidig flytt!
Jag återkommer med lite fler bilder när jag kommit i ordning på riktigt.
Billy Elliot The Musical
London, lördag 6 mars 2010 kl 15:38
Jag går inte så ofta på teater men när jag gör det brukar jag ärligt talat föredra det lite subtila. Filmen om Billy Elliot är ju en liten lågmäld historia om en pojke och hans balettambitioner mitt under 80-talets gruvstrejk och en spektakulär musikalversion känns inte nödvändigtvis som en given hit men efter att jag såg den igår är jag faktiskt helt såld.
Billy Elliot själv var precis hur duktig som helst – föreställningen var nästan 3 timmar lång och bortsett från pausen var grabben i princip oavbrutet på scenen sjungandes, skådespelandes och dansandes. Och vilken dans sedan. När han började göra frivolter blev jag lite orolig men det insåg jag snart att jag inte behövde vara.
Rent musikaliskt hade jag nog ärligt talat hoppats på en gnutta starkare låtar då det är Elton John som skrivit musiken men helhetsintrycket är faktiskt ändå lysande. Stående ovationer!
En dag i Oxford
London, måndag 8 februari 2010 kl 19:27
För att dra nytta av min lediga dag begav jag mig idag på utflykt till Oxford. En ganska behändig liten utflykt, ungefär en timme med tåg från Paddington.
Som väntat var det en väldigt mysig stad med många fina gamla byggnader och ganska harrypottereskt. Jag hade dock lite otur med vädret med snöblandat regn och blåsigt hela dagen. Det blev därmed inte att jag tittade runt fullt så mycket som jag hade hoppats och inte så mycket bilder heller.
På bilderna ser ni uppifrån Christ Church College (gånger två), Radcliffe Camera och Oxford University Museum of Natural History. Däremot lyckades jag inte få någon skymt av roddlaget.
Jag kan nog ta en vända till någon gång när vädret är lite bättre.
Magnus i London
Etabl. 2007Om mig
Jag heter Magnus och bor i London. Profil »
Min blogg och jag har flyttat! Följ gärna mitt liv i Manchester på
