Fångar på Towern

Jösses vad tiden går – när jag räknar efter var det 17 år sedan jag besökte Towern senast! Hög tid för ett återbesök kan tyckas så när jag såg att det gavs två specialföreställning av Shakespeares Richard III köpte jag biljetter till den ena och fick med mig en före detta kollega.

Jag inser att jag nu avslöjar mitt bristande intellekt men pjäsen visade sig tyvärr vara en besvikelse, jag som annars älskar teater. Även om jag ansträngde mig för att höra och förstå vad de sa var det stört omöjligt att hänga med i storyn. Skådespelarnas moderna kläder kändes dessutom fullkomligt mallplacerade i miljön och gjorde det omöjligt att se vem som skulle föreställa vad. Hade de inte kunnat modernisera dialogen istället?

Vi bestämde oss således för att smita iväg i pausen men blev snopet nog stoppade av en Beefeater utanför lokalen som meddelade att vi inte kunde bli utsläppta förrän klockan 22. Det blev därmed till att ta en öl till i caféet i väntan på frigivning. Personalen påpekade flera gånger att föreställningen nu började igen.

När vi klockan tio försiktigt kikade ut genom cafédörren marscherade det förbi två soldater med bajonettförsedda maskingevär över den mörka, folktomma borggården så vi väntade för säkerhets skull tills de var på behörigt avstånd innan vi till slut tillsammans med övriga rymlingar kunde smyga oss ut till friheten. Äntligen fria!

Med andra ord är jag nu i gott sällskap med Rudolf Hess och Guy Fawkes med att ha hållits fången på Towern. Det är inte helt omöjligt att jag väntar 17 år igen till nästa besök.

2Etikett: teater