L.I.F.E.G.O.E.S.O.N.
Om du tycket att det är tyst här i bloggen är det för att jag flyttat från London till Manchester och därför startat en ny blogg.
Om du tycket att det är tyst här i bloggen är det för att jag flyttat från London till Manchester och därför startat en ny blogg.
Jag blev aldrig riktigt nöjd med senaste inkarnationen av denna blogg men eftersom koden är i ett förskräckligt skick har det varit svårt att få till saker och ting riktigt som jag vill ha dem. Uppenbarligen har åratals tillägg och ändringar tagit ut sin rätt och minsta lilla uppdatering riskerar att få korthuset att falla sönder.
Jag har därför bestämt mig för att det är dags att skriva om hela härket från scratch, vilket jag håller på med. Förhoppningsvis kan jag lansera en första, något nedbantad version (en s.k. Minimum Viable Product ;) imorgon. För att skapa plats för den flyttar jag nu den gamla bloggen tillbaka till den gamla domänen, magnusd.com.
Tyvärr har jag fått stänga av kommentarerna under tiden eftersom administratörsinloggningen är trasig men håll ut så kommer nya bloggen snart!
Och för att illustrera allt detta kommer här är en gammal bild på ett vägarbete.
Det var vansinnigt tråkigt väder större delen av påskhelgen men våren har i alla fall inte helt försvunnit. Såhär såg det ut ikväll när jag promenerade hem från Clas Ohlson:
Eftersom taxeringsåret här i Storbritannien fortfarande i princip följer den julianska kalendern (det uppstod protester 1752 när den gregorianska kalendern infördes i övriga samhället) börjar det nya året det något udda datumet 6:e april och i helgen var det således dags för mig att gå igenom min budget för året.
Det var ju inte så länge sedan sist, eftersom jag nyss flyttade, så det blev inga dramatiska förändringar, men jag flyttade i alla fall mitt långsiktiga sparande till en billig ”tracker fund” som följer börsutvecklingen i stort, istället för att ge dem till en bunt pajasar som tar höga avgifter för en avkastning som är något sämre än börsen. (Bitter? Jag?)
Såhär ser budgeten ut för året (även om den inte syns så bra). Jag kanske skall påpeka att charity-posten inte är 33%-biten…
Det var faktiskt inte bara sill jag var ute efter på Ikea igår, utan jag ville även klämma lite på potentiella prylar till min arbetshörna jag bestämt mig för att ordna hemma. Själva inköpet fick dock vänta till idag då jag beställde rubbet på nätet. Om allting stämmer skall grejorna komma på fredag (men jag har ju ganska dålig erfarenhet av Ikeas leveranser sedan tidigare).
Undrar om man kan ta ut skrivbordshyra av brorsan när han kommer i maj?
Igår var det påsk och då skall man ju ha sill så jag begav mig till Ikea för att handla sådan. Och för en gångs skull blev det inte köttbullar i restaurangen utan en ganska smaklös räksmörgås.
Tråkigt nog går det utför med Ikeas matvaror och de har ju inte riktiga märken längre. Till och med sillen är numera Ikea Foods. Inlagd i vatten från Ruhr, får man anta.
Men notera att det faktiskt ligger några snödrivor kvar uppe i Penninerna! Det är helt klart ett område jag måste utforska. När det blir varmare.
Så var det plötsligt påsklov! Glad påsk, alla!
Jag köpte lite choklad på vägen hem som förhoppningsvis skall räcka hela helgen. Det enda problemet var när jag skulle börja äta på haren för det kändes lite elakt, så jag fick övertala mig själv att den hade samma mentalitet som kaninerna i The Bunny Suicides.
Biblioteket var som sagt det som imponerande mest på mig på stadsrundvandringen i helgen men den lustigaste synen var stadens minnesmärke över Prinsessan Diana. London spenderade £3.6 miljoner på sitt monument; Manchester sannolikt något mindre…
Det jag saknar mest med London är helt klart mina vänner och helgen som gick kom två av de bästa på besök, vilket innebar en helg med guidad stadsvandring, trevliga måltider, utforskande av stan, promenad längs kanalen (med inslag av en Kanadagås som måste ha varit förebilden för Angry Birds) och utgång. Verkligen hur trevligt som helst!
Bästa fyndet (som man förstås hittar i vilken turistguide som helst) var John Ryland’s Library, ett oerhört harrypotteresk bibliotek i gotisk stil. Deras mest kända klenod är världens äldsta bevarade fragment av Nya Testamentet, från någon gång mellan 100 och 150 e.Kr. Rätt fräckt!
Jag blev så inspirerad av min OS X Lion-skiva att jag beställde dekaler för min iPad och MacBook med den gamla Apple-logon på nätet. Retro!
En av sakerna jag kollade upp lite innan jag flyttade var huruvida jag skulle kunna ta upp min rodd igen (visst låter det väldigt profsigt, när jag i själva verket gick en nybörjarkurs?) och ikväll var jag på ett intro-pass på en roddklubb vid Bridgewater Canal.
De tycks inte ha riktigt samma resurser som min förra klubb där tränaren var olympier och de hade en påkostad roddtank men i gengäld är kanalen där de ror här så mycket trevligare än vattnet vid sidan av London City Airports landningsbana. Plus, viktigast av allt, här finns en motionsgrupp där man kan ro ett par gånger i veckan, till skillnad från fem gånger i veckan i förra klubben, vilket var det som fick mig att tacka för mig.
Kvällens pass bestod i lite grunder på roddmaskinerna och även om muskelminnet tycks ha glömt bort mycket av det jag nötte in för två år sedan skämde jag förhoppningsvis inte ut mig alldeles, så jag hoppas att det kanske kan bli lite rodd framöver (beroende på hur många andra som ansöker, o.s.v.).
Håll tummarna!
Jag brukar i vanliga fall undvika macka till lunch och äta i kantinen, eftersom jag tycker att det är ganska skönt att komma bort från skrivbordet en stund. Fast när det är sådant här väder fungerar det bevisligen att äta sin macka ute i Blue Peter Garden (tillhörande barnprogrammet med samma namn) framför kontoret.